"Hoppas på en flicka då."
Varför är det så? Just den meningen är väl sagd i all välmening. Som så mycket annat. Som jag irriterar mig på. Irriterar mig så jävla mycket att jag måste ifrågasätta och vara obekväm.
"Varför då?" frågar jag.
Då börjat folk skruva på sig. "Ja,jo, men då är ni ju klara..."
Vad då klara? Jag är nog "klar" ändå. Även om det blir en pojke. Varför sträva efter den gyllene familjebilen? Den kommer vi för den delen aldrig lyckas med ändå....
Bara barnet stannar liiiiite längre på insidan än Isaac gjorde så är jag nöjd. Och att det är en frisk unge såklart. Oavsett vad det blir.
Visst, jag hoppas på en liten flicka. Men inte av den anledningen. Min anledning är nog, om man måste ha nån, att det vore som att bli mamma igen. För första gången på nått vis. Eller jag vet inte.
Lät logiskt i mitt huvud....
Julkänsla och kiss i sängen
Inget av dom faktiskt!
Isaac kan vi nog kalla blöjfri på riktigt. Nån olycka på dagarna händer, när han leker och glömmer av sig. Men han har inte kissat i sängen på länge nu. Men bara för att jag sa det så kan jag lova att jag jinxat det nu...
Julkänslan vill inte infinna sig! Kan bero på absolut ingen snö. Vart är snön??
Vi ska försöka jula liiiite mer idag. Ner i källaren och rota efter pynt. Nånstans finns alla julkulor. Vet bara inte vart....
