dixiedynamite

Nu när värsta abstinensen lagt sig så känner jag att det är ganska skönt. Man behöver inte veta allt om alla jämt. Förmodligen tar jag tillbaka  FB i framtiden. Förmodligen med rejält bantad vänlista. Bara behålla folk som jag faktiskt umgås med. 

Har även rensat i blogglistan. Varför ha kvar bloggar som aldrig uppdateras? Kastat lita appar som jag heller inte använder. Känns skönt att rensa. Både i verkliga livet och det tekniska. 

Säger hon och sticker till Fagersta för att köpa adventskalenderpaket idag....

Men! Isaacs leklåda är också urrensad. 

Tänkte även jag skulle ta tag i julpyntet idag. Dålig känsla bara utan snö... 

Känns däremot så sjukt bra att detta blir sista julen i lägenheten. Sista!! 

"Men ser du inte Swiper Dora?! Är du blind?! Hynda Dora, hynda! "  

Han är så rolig att lyssna på, säger ju inte stj- och skljud än. När börjat dom med det?? 

Dessutom kallar han Boots för Bums. "Du vet apan i stövlarna mamma. Bums! " 

Självklart. Så då lyssnade vi på saga. Men tro inte att han somnar. Nej nej. Han ligger och pratar, skrattar och ropar till mamma mu. Jag är ju också blixtvaken. Tänker att snart ger vi nog upp. Men då är sagan slut. Och då, då somnar ungen allt. Som en klubbad säl. 

Jag somnar också. 

Vaknat halv tio av att en liten unge viskar i mitt öra: "mamma, det är ljust nu. Jag går och kissar." 

Känner mig heeeelt överkörd. Varför klev jag inte upp för flera timmar sen istället? 

Går ut och gör lite frukost. Frågar Isaac vad han vill äta. Han kommer in i köket, sätter ena handen i sidan, hytter med andra handens pekfingrer och säger: " Ingenting och varm kacklad." 

Så då blev det varm choklad. Och en risifrutti. Fick duga. 

Ont från svanken, längs med rumpan, mellan benen, hela Mumindalen, fram till byxkanten. Eller ja, där byxkanten brukade vara innan man fick börja använda byxa med mjuk midja.  

Ni som fått barn, diagnos? 

Hade inget ont alls, nånstans med Isaac i min kropp. Så vad vet jag liksom... 

Samma skribent uppmärksammar också MissLissibell. En tjej som har sminktutorials på youtube. Kan hon vara 10? 

Såna dagar är jag glad att jag har en pojke. För jag antar att han aldrig vill ha foundation och mascara på sig till skolan. Eller ens känna att han behöver det. Inget barn ska behöva att dom måste ha smink för att passa in.

 Jag använder smink. För min egen skull. För att jag tycker det är roligt att sminka och piffa. Ibland. Men jag kan också gå ner på Ica utan smink. Det är inte ett problem. 

Tänker på dom som sminkar sig för att dom inte tror att dom duger annars. Skrämmande. 

Salami, bröd, vitlöksklyftor, chips, nötter, parma, melon och lite fin olja till plock. 

Toast med räkröra till förrätt. 

Ryggbiff, (stekt till lagom rosa), morot-och potatisgratäng, rödvinsreduction som kokat tre timmar till varmrätt. 

Regnbågspannacottaed hallon och grädde till efterrätt. 

Lite julmust på det så var det en vansinnigt trevlig kväll. 

Synd att man inte tar sig tid för sånna oftare... 

Ju mer jag tänker på det så vill jag nog flytta. Flytta till det där gudsförgätna huset. The neverending story. Typ. Som min fina sambo kämpar och kämpar med. Varje dag. Och jag gnäller och gnäller. Framför allt är jag oduglig för stunden. Kan knappt böja mig ner utan att sucka och pusta. Kan inte bära nått utan kramp i magen. Har noll energi. Noll. 

Ändå är jag rastlös. Så sjukt rastlös. Men det känns så satans onödigt att pyssla och piffa på den här lilla ytan. Den lilla ytan som aldrig är ren eller fin. Alltid är det nått. Smulor, sunkiga filtar i soffan, överbelamrad diskbänk fast jag nyss diskade. 

Diskmaskin, yta och en stor köksö. Det ska bli det bästa med att tillslut få flytta. 

Att vi bor mitt i skogen med bara två grannar, att vi får egen tvättstuga, fler badrum, svinsnygga tapeter och ett galet fint sovrum, det är bara bonus. 

Det känns skönt att kunna säga att detta år blir sista julen i lägenhet. Jag kommer aldrig packa ner vinterkläderna i det här förrådet igen. Så.  Jävla. Skönt. 

Ni som bott i hus i flera år kan nog inte riktigt föreställa er. Men tro mig, det ska bli så vansinnigt skönt! 

Ville bara prata lite. Frågade varför jag jobbade. Och tusen andra "varför" frågor såklart. Sånt gör att jag saknar extra mycket. Men i morgon är det söndag, få ska han hämtas hem till sin mamma igen. Som jag längtar! 

Ikväll vankas det också överraskning. På kalendern i köket står det "Bokat från 1800." Men vet inte vad det är som är bokat. Spännande!!! 

Jobbade stängning igår. Kände mig inte lika paj som jag brukar. Kanske börjar energierna komma tillbaka?

V 22 nu. Det stimmas bra mycket i magen men inget som riktigt känns utanpå än. 

Är inne i en shoppingfas känner jag. Har verkligen inte några pengar, men det är då dessa faser bryter in. Livsfarligt. Skulle  vilja kolla in nya IKEA men allt jag behöver är värmeljus. Gissar på att det kan bli mer än så om jag åker dit. Kan iaf fönstershoppa på det stora, vida internet. Det kostar inget! 

Men nu är det uppstigning som gäller. Frukost i magen och fram med virknålen

Framför allt inser jag ju att den här ungen som simmar runt i mina vätskor ska ut. Och, förhoppningsvis är denna fullgången. På både gott och ont. 

Det kommer nog kännas väldigt märkligt att bara vara ledig fram tills ungen kommer. 

Dessutom, hur ska jag veta när det är dags? Sist fick jag ju allt serverat på ett fat...