dixiedynamite

Alla i min närhet är så intresserade över hur det blev med håret. Kan ju bero på att jag,sen jag tog studenten för åtta år sen, har låtit det växa. Jag har väll toppat det nån gång.. En gång om året typ. Det har resulterat i att jag har hår ända ner till rumpan.

Vet inte varför jag har sparat på det så länge, jag är inte den som är flink med vare sig hårförn, plattång, locktång eller tjusiga produkter. Så varje morgon blir det tofs. Har jag det utsläppt blir det bara en enda stor tova i nacken.

Iallafall.
 Igår skulle det ske. Jag skulle klippa mig. Eftersom jag inte gör det ofta är det väldigt känslosamt när det väl händer.

Frissan kom hem till mitt kök, ja jag vet, hemmapulare!!  Hon hade glömt grejorna hemma så hon kila upp på Åhléns och köpte sax och kammar.

Vi tog en  kopp kaffe sen skred hon till verket. När hon fått av längden och skulle börja snajsa till det, då är saxen så slö att håret bara viker sig! Jävla skit sax.. Den kostade ju ändå lite pengar.

Så just nu ser jag inte klok ut. Det är spikrakt avklippt. Ser ut som jag är fem eller nått. Tur att hon inte han börja på luggen. Hade inte velat vara med om saxen gett upp mitt i laggklippningen.

Så på måndag kommer hon upp och fixar.