dixiedynamite

Okey!! Nu är det iaf out in the open. Min syster har blivit misshandlad. Tänker inte gå in på vem som har gjort det. Ni som vet vad det handlar om vet. Ni andra, det kommer nog nå era öron så småningom också. Då kan ni fråga, så får ni sanningen och inte skvallret. H*n som gjorde det, är en människa som hela familjen trodde vi kände, men skenet bedrog.. Å de grövsta.
Historien...


Syster vart misshandlad, h*n vart häktad. Hon flyttade snabbare än kvick. Typ fyra timmar blankt!
I går var det rättegång. H*n som gjorde det, har suttit häktad hela tiden så h*n har alltså inte pratat med sin familj eller sina vänner.
Rättegången började tidigt. Min far var kallad som vittne.
Syster var beredd på att det skulle vara jobbigt, men inte så här jobbigt!! Syster hade en advokat som var skarp. Det fanns inga tvivel från hans sida hur det hade gått till.

 Rättegången börjar, och syster blir förhörd av den andra personens advokat. Hon måste alltså återberätta ännu en gång vad som hände, sitta och bli ifrågasatt om sanningen i hur det gick till. Av den enkla anledningen att personen som slog, nekar! Nekar till ett så solklart fall! Och dennes advokat, tror ju såklart också på det, det är advokatens jobb!! Men hur i HELVETE kan advokaten sova gott om natten....

Rättegången fortskred, syster vart mer och mer nedbruten. Och personen som stod till svars för sitt agerande, sitter och glor i taket! Och vippar lite nonchalant på stolen. OCH NEKAR!!  Den här personens advokat håller med, att Syster skulle åsamkat sig själv dom skadorna. Det är inte fysiskt möjligt för i helvete. 

"Hon har väll stått och slagit huvudet i en vägg så hon vart blå och fick bulor, för jag har då inte gjort det"

Till saken hör, att personen har åhörare, vilket inte jag visste att åtalade får ha?? Kan ha fel.
 Det är personens pappa, bror och vän. Pappan har sett hur syster såg ut dagen efter, han tyckte det var hemskt. Tydligen ett spel för gallerier. För nu, då höll han minnsan sitt misshandlande barn bakom ryggen!!
Personen påstår att min syster ljuger, att skadorna har hon framkallat själv. För hans barn har då inte gjort det.

Även vännen som var med, är vän med min syster. Han tror också blint på den här personen. Han har även bett min syster att ta tillbaka anmälan, för det var ju synd om personen som misshandlade.  SYND OM DEN PERSONEN??!!

Nu får du faan ta å kamma dig på ryggen. När faan är det SYND om en person som skadat en annan männska på det viset?

Vännen finns i allafall inte med på systers tio-i-top lista just nu.

Alltså, det finns så mycket som jag vill få ur mig! Men jag vet inte riktigt vilket forum jag ska använda. Har varit ute och gått en sväng, men det va så satans kallt att det inte vart speciellt långt.  Jag är så arg, att jag skulle kunna grina.

Jag hoppas vid gud, och vettiga åklagare, att h*n får sitt straff. För delar inte dom ut det, då kan jag lova att någon annan gör det. 

I lördags var det dags, Företagsgala 2010.

Kvällen börjad kl 17,30 med mingel. Sen in i biosalongen och lyssna på Smedjebackens kommunalråd och se prisutdelningen.
Efter var det dags för maten.

Först ska man hitta sitt bord, vi hittade det och slår oss ner. Då är det en kvinna i 60års åldern som tar tag i min arm, tittar chockat på mig och säger "Du vet om att det här är bord 11 va??" Jag inbillar mig att det var mina tatueringar som chockade henne. För under resten av kvällen så inte bara tittar hon, utan glor, väldigt ofint på mig.
 
Och när jag tog av mig boleron och visade en stor tatuering på överarmen då trodde jag seriöst att hon  skulle svimma.
Stackars, tokkristna, torra kärring. Vart har hon varit under 2000-talet? Nuförtiden är det inte bara kåkfarare som är märkta.

Maten bestod av:
Förrätt var någon slags fisk lite lätt stekt, med ruccola, babyspenat och palsternackspure.
Varmrätt var entrecote Black&White med råsockerstekta minipotatisar, bea och rödvinssås. Efterrätt var semifreddo med nötlikör, knäckflarn och syltade jordgubbar. Mycket mätt och belåten.


Iaf, efter  middagen så piper hon och hennes man iväg, efter en lång sista titt på mig. Ha! Den bjöd jag på.

Fortsättningsvis så satte vi i oss en massa alkohol. En massa.
Svärmor var så snäll att skjutsa hem mig. Men jag gick inte å la mig inte!! Kasta in extraskorna i lägenheten och gick upp på krogen under mark. Den korta stund jag var där, hade jag väldigt trevligt.

Avslutningsvis en burgare på Pelles. Kan det bli en bättre avslutning på en trevlig kväll??

Idag, den stora fettisdagen, sålde vi 546 st semlor.

Det är sjuuukt mycket. Är helt slut. Åt däremot ingen semla idag. När skulle jag hunnit det??  Tog typ en timme att äta lunch.
Så idag får all göromål hemma vänta.  Har ätit en mumsig kvällsmat. Havregrynsgröt, varma koppen som gick ut i december 2008 och en knäckemacka. Så mycket orkade jag bry mig idag.

                                                          

Törs ni? Utmaningen är: Töm eran handväska, hockeybag,dataväska eller era fickor. Ta ett kort och lägg ut på er blogg. Lägg en kommentar här så jag kan följa upp.
Det här är då min väska. Jag vågar!!

 

Uppifrån och ner:

Väska, Åhléns
Tomtebloss, ICA
Lovikavantar, julklapp från Svärmor
Zyx, halsdomnande tabletter
Ögonbrynspenna, Max Factor
Solglasögon, Åhléns
Plånbok, Åhléns
Läppglans, Rock Hard Cosmetics - Lethal Kiss
Rubiks Kub, nyckelring Åhléns
Repair cream, Apoteket
Pennor, reklam från Svensk Cater
Ibumetin, Apoteket
Handsfree, Skull Candy (svarta påsen)
Tuggummi, Läkerol
Glasfil, Ullared,
Eeze, Apoteket
Tre tändare, Spelstallet
Mössa, GGN shop
Ett gäng hårspännen, DollarStore
Hydrokortison, Apoteket
Ritmall, Tupperware
Fludent, Apoteket
Läppsmet, Max Factor och Apoteket
Tuschpenna, Nisses

sist men inte minst: EN handske, Cubus.Den andra är bortsprungen,ska leta på busstationen men jag tar det sen. =)

Sammanfattning: Sjukt mycket grejer. Hur många borde finnas i en handväska?

Nu är det ER tur.

Just ja! Ciggen och kameran glömde jag. Kameran använde jag ju.

Kamera Canon IXUS 80 IS, Elgiganten
 

Helgen har varit turbulent. Minst sagt. Hela min tillvaro ställdes på sin spets i söndags morse.

Ilskan jag kände då, går inte att förklara. Jag var så arg att det brusade i mina öron, jag tyckte allt jag gjorde gick i ultra rapid och det rann otroliga mängder tårar.  Hade jag inte insett faran för mig själv, hade jag inte varit i hemmets trygga vrå idag.

Varför jag skriver det här, kan ja inte svara på. Jag måste få ventilera, men kan inte göra det ordentligt. Bara med dom som vet vad det handlar om för stunden. Vet inte när jag kan ta tag i det med utomstående. Det är inte mitt beslut att fatta.

    Men, som det ser ut nu, så går det att lösa.
                                                   Eller rättare sagt, det måste lösas.
            
    Det är på god väg.