Den ljuv tvåårsåldern
Jag är inte ironisk. Jag gillar denna åldern.
Vi kan prata med varandra, han fantiserar iväg , kan leka själv, häver ur sig saker så man blir alles paff ibland och han är inte så trotsig.
Som han är nu, så skulle jag kunna ha två till. När han är på sitt vrängsta humör vill jag ställa ut honom på trappan.
Hur olika det kan vara.
Kommentarer
Trackback
