dixiedynamite

Du, min lilla karamell, kan nu vända dig själv. Utan att jag assisterar med huvudet. Du har lite svårt att få fram armarna men snart sitter det! 

Du skrattar och ler. Gör märkliga ljud. Sitter gärna i din babysitter och kollar in brorsan när han leker med tågbanan. 

Du har börjat smaka lite mat. Framför allt gröt till frukost och lite potatis till lunch. Men sällan vill du ha ditt, du vill ha mitt. 

Det nya med små barn är ju att dom får smaksensationer. Dvs lite på fingret från min tallrik. Oavsett kryddor och salt.  Olika bara på några år. 

Så hon får lite av allt. Gissar på att hon tröttnat på den där potatisen utan nått. Mitt är ju godare! 

Du sover hela nätter. Halleluja säger din mamma!