Trotsen. Eller vad det är
Lång tystnad här. Inte orkat. Men sen slog en vän till och skrev ett väldigt utlämnande inlägg om hennes relation till mat. Då kom lite skrivlusta tillbaka.
Isaac är 4 och ett halvt. I snart ett år har vi bråkat. Vi har skrikit, gråtit, lovat och kramats.
Han lyssnar inte. Och jag blir galen. På riktigt.
Han är så nonchalant och blaha att jag vill ge på honom en stor jävla smäll. Han är i sin egen värld. Svarar inte när jag tilltalar honom. Allt jag säger, måste jag säga tre gånger. Minst. Sen skriker jag och blir så arg. Och han lyssnar inte iaf.
Han avbryter och tycker att allt han säger är viktigare än det jag säger.
Jag blir _för_ arg. Förstår inte själv varför jag blir så arg på honom. Samma sekund vi vaknar på morgonen, så blir det tjafs om nån liten småsak. Även fast jag verkligen försöker. Jag försöker att lugnt förklara varför hela jävla tiden när det är hans följdfråga på allt. Allt!
Från tandborstning till dukning av bordet till färgen på fåglar. Varför.
Less. Är så less.
Att den lilla ungen samtidig är gnällig, klängig och gör massa jävulskap gör att jag inte får nått gjort.
Inte nått över huvudtaget. Allt påbörjas, men kanske 10% avslutas.
Less.
Skulle nån gång bara få vara i fred en hel dag. I huset. Med en bok, tv, virkning. Vad som helst. Inga barn, bara jag.
Ska åtminstone få byta däck, ensam, på onsdag. Alltid nått.
Charlie 1 år
Ett år. Tiden går så fort.
Ettårsdagen spenderades i Thailand. På stranden med kokosnöt, bananpannkaka och familjen. Du njöt i fulla drag.
Det här med att gå kan du nu. Lite lite ostadig men det går fint.
Du har ju lyckats dragit på dig lite skador också.
På semestern slog du huvudet i en vägg så du fick ett otäckt sår i pannan, men det läker fint. Även hakan fick sig en törn då.
Igår trillade du illa och slog i munnen. Ena tanden fick sig en riktig smäll så vi ska åka till tandläkaren och kolla upp det.
Men ändå vid gott mod och full energi!
Du har börjat försöka äta med sked. Mest smet men lite i munnen. Du förstår idén iaf.
Vindruvor är ditt favoritsnacks. Och brorsan är nog din absoluta favorit, alla kategorier. Och han älskar dig tillbaka.
Du gillar öppna förskolan, klättra på saker, pilla med smågrejer och kura.
Du gillar inte så mycket att åka vagn eller sitta still vid bordet.
Vi älskar dig Patan!
Charlie 11 månader
En månad till 1 år! Jag har inte ens en tanke på hur vi ska fira din födelsedag när vi kommer hem från Thailand. Men med lite fika och paket så ska vi nog kunna lösa det.
Du är nu elva månader. Fyra tänder har du och två till på väg. Du kan utan problem resa dig och gå några steg, men än så länge föredrar du att krypa.
Du sprallar lite mer nu för tiden. Klappar händer, dansar, kör med bilar och leker med klossar. Du kan komma med en leksak som vi ska greja med eller trixa med fingrarna så vi kan sjung Imse vimse. När sången är slut applåderar du så glatt.
Du sover oroligt på nätterna. Kanske är det för att det är så mycket som händer överallt. Men det ger sig väl, hoppas vi.
I början på mars åker vi till Thailand. Så din första födelsedag firar du med massa frukt och bad. Jag tror att den blir en hit!
Charlie 10 månader
10 månader. 2 kvar till ett år. Tiden går så sjuuuukt fort.
Utvecklingen går också så sjukt fort.
Du knallar på med din vagn. Som är lastad med Lilla Focus och ICAs stora kokbok så du inte ska välta. Mockasinerna krullar sig under dina fötter för du inte lyfter på dom riktigt.
Du vill så mycket, men är inte redo. Du är bara 10 månader! Ta det lugnt.
Du har dessutom bara två och en halv tand. Tänder först, sen gå. Det är ordningen.
För bara en vecka sön började du släppa och stå själv om du stödde dig mot nått. Kan stå en lång stund och pilla med nån grej.
Just nu är det en väldigt jobbig gnäll och klängfas. Så fort jag gör en tendens till att sätta ner dig kööngerdu dig fast med benen, hänger i mitt halsband, vägrar släppa taget. Så jag bär. Och bär. Det går väl över tillslut.
Nyårslöften
Ger sällan nyårslöften i stil med börja träna, sluta röka, gå ner 30 kilo innan april, växa till mig och bli 1.70 meter. För sånt kan man inte hålla.
Förra året lovade jag att alltid ta bort sminket innan jag gick och la mig. Höll det löftet ganska ofta.
I år lovar jag att hänga mindre på internetet och mer i verkligheten. Så idag raderade jag FB. Inte för alltid. Men en månad utan ska jag fan klara. Sen får jag känna in om jag behöver det och kan ha en seriös relation till det eller om det bara är en tidstjuv.
Så, lycka till till mig då!
Charlie 9 månader
Igår var dagen. Men orken pch tiden fanns inte till detta då.
Nu går det undan! Du kryper i en faslig fart. Reser dig utan problem mot saker. Står stadigt när du bara hålet dig med en hand och vinkar med den andra.
För vinka, det kan du! Vinkar glatt till alla du möter.
Framtänder i överkäken är på väg. Oj oj oj. Inte en helt sovande natt på snart tre veckor. Knappt att du äter heller. Ska prova med en tandsprickningssalva får se om du kan sova då. Och vi med!
Du leker och röjer med allt i din väg. Gärna med din bror. Han är absoluta favoriten. Han kanske inte alltid tycker det är lika kul....
Örvärk, snor, hosta, slem.
Varför?? I två veckor var jag sjuk.
Svid i halsen, huvudvärk, slemmig som faan. Men med lite Ipren, sömn och godis så blev det bra.
Tills i natt. Vaknade halv tre, Challan var hungrig. Som är ett nytt fenomen, äta på natten igen. Skjut mig!!
Iallafall, gjorde mat och insåg att jag har sjukt ont i örat.
Så jag har legat i sängen och småslumrat till och från. Kvart över fem gav jag upp. Så nu sitter jag i soffan, tittar på Vänner och har ont.
Örvärk är lite av det värsta! Hoppas åtminstone man kan få en tid till vårdcentralen idag.
Charlie 8 månader
Hur kunde jag missa dagen?! Men nu så:
Åtta månader. Otroligt vad tiden går.
Du kan en massa saker.
Sitta själv.
Nästan krypa. Mest ålar du bakåt.
Sätta dig upp.
Försöka ställa dig upp, vilket skrämmer mig lite. Du är inte redo för det!!
Dansa med brorsan i matstolen när du egentligen skulle äta.
Fejkhosta.
Skratta med så mycket glädje att man helt glömmer allt tråkigt och jobbigt.
Du kan massor. Du växer så fort. Liten del av mig vill stoppa tiden men en liten annan del vill vakna varje dag och se vad du lärt dig. Vilka färdigheter du filat på. Älskade lilla loppa.
Charlie 7 månader
Lunchpaus på Kopparbergs marknad.
Charlie 7 månader
Herri va tiden går! 7 månader.
Du sitter upp utan stöd. Nån ikulltippning ibland men inte många. Babysittern har flyttat ut. Blev livsfarligt när du liksom satt upp i den med risk att tippa framåt. Babygymmet ligger ute på annons. Du ligger ju inte still så vidare länge nu för tiden...
Mat äts för fullt. Inte så kräsen är du. Än har vi inte stött på nått du inte gillar. Förutom majskrokar då...
Du ger hela familjen glädja varje dag med dina fina leenden. Alltid en solstråle.
Två tänder har kikat fram. Börjar komma upp mer och mer. Intresserad av utveckling är jag. Fast även vill jag stoppa tiden. Min lilla, söta, sista bebis börjar bli stor alldeles för fort.
Charlie 6 månader
6 månader. Ett halvår. Tiden går för fort.
Familjens solsken. Fast just nu är du lite gnällig. Inte lätt när dem lilla näsan är full med snor.
Nu lilla pärla kan du hantera det här vändandet utan problem. Åt båda håll.
Dessutom ser vi lite kryptendenser. Det känns dock inte lika bra för mamma.
Vi har ju gått på lite mer med maten nu. Du smakar friskt från våra tallrikar och äter gärna gröt. Dock inte hemgjord...
Vill nog inte riktigt ha helt slät mat, lite bitar får det allt gärna vara.
Sover hela nätter utan problem. Startar upp dagen tidigt dock, runt halv sju brukar det vara.
Inga tänder än men det är nog inte långt borta alls.
Glad och sprallig liten tjej är du. Kan ligga på ditt gym och sparka, sprattla, prata och skratta hur länge som helst.
Familjens solsken. Fast just nu är du lite gnällig. Inte lätt när dem lilla näsan är full med snor.
Charlie 5 månader
Tiden rusar! Idag är vi i Eskilstuna på Parken Zoo.
Du, min lilla karamell, kan nu vända dig själv. Utan att jag assisterar med huvudet. Du har lite svårt att få fram armarna men snart sitter det!
Du skrattar och ler. Gör märkliga ljud. Sitter gärna i din babysitter och kollar in brorsan när han leker med tågbanan.
Du har börjat smaka lite mat. Framför allt gröt till frukost och lite potatis till lunch. Men sällan vill du ha ditt, du vill ha mitt.
Det nya med små barn är ju att dom får smaksensationer. Dvs lite på fingret från min tallrik. Oavsett kryddor och salt. Olika bara på några år.
Så hon får lite av allt. Gissar på att hon tröttnat på den där potatisen utan nått. Mitt är ju godare!
Du sover hela nätter. Halleluja säger din mamma!
Den här bloggen
Allt den är nu för tiden är ju en spegling över Charlies liv. Men jag gjorde inget sånt här med Isaac, har inget alls kvar om när han vände sig och när tänderna kom och sånt.
Ska väl bli lite bättre på vanlig inlägg.
Den sommaren, den sommaren
Det går fort. Juli är snart förbi och vardagen börjar igen. Eller snart och snart. Isaac börjar dagis igen i mitten på augusti och jag börjar jobba varannan helg i oktober.
Hittills då?
Freddan jobbar på SSAB för stunden. Den här veckan ut åtminstone. Sen blir det nån timme ledigt för honom med. Tror jag. Han ska läsa till lastbilskort, så ledig är han inte. Men förmodligen hemma fler timmar iaf.
Ska hinna med en vända till Eskilstuna i år igen. Isaac gillade det och det är lagom långt bort och dom har dinosaurier! Förra året tyckte han det var lite läskigt, men nu har han frågat om vi kan åka dit. Så då gör vi det. Så blir det lite semestrigt iaf.
Var vid dammsjön i måndags. Väldigt bra! Långgrunt, fin sand, kiosk. Om inte regnet kommit så hade vi varit kvar längre. En annan gång!
Men än är det en bit kvar av sommaren.