Fortsättningen

Väl på förlossningen sätter dom värkstimulerande dropp. Det börjar mola lite i magen så jag tar en promenad med min söta sambo i korridoren.
Den promenaden på 40 steg fram och tillbaka kändes jävligt tråkig efter tre vändor så då går vi in på rummet och kikar på en film.

Runt kanske 13,00 börjar det göra riktigt ont så jag får värmekuddar på ryggen och magen. Hjälper sådär..
Värken tilltar och nu känner jag att filmen inte är så intressant längre. Lägger mig på sida och försöker andas.

Gick ju ingen livsnödvändig kurs i andning så jag kan ju inte tekniken.

Mannen i mitt liv påpekar att jag missar filmen. Kunde jag bry mig mer?!

Det börjar komma in lite personal och titta till mig. Jodå, allt går fint säger jag.

Dom frågar om jag vill ha lustgas. Jajemänsan!
Lustgasen blir min bästa vän. Det finns tydligen tre lägen.

Barnmorska och sköterska kommer in och känner hur mycket jag öppnat mig. Nu är jag väll öppen 6 cm. 
Får frågan om jag vill ha ryggbedövning. Nja... Jag tror ju att det är sista anhalten så jag ber om mer lustgas istället. Går väll en timme eller så. Dom frågar igen. Ryggbedövning? Nä.. Mer gas. Nu är vi alltså på sista nivån. 

Nån timme och nån cm till.
Ryggbedövning?  Sköterskan säger att dom flesta redan hade tagit det. Då frågar jag om det är sista anhalten. Nej för tusan! Man kan ju ta lustgas också.
Ja men då så!! Ge hit!

Doktorn förbereder så jag får vänta en stund. Men när dom nästan är på väg med den, då kommer första krystvärken. Då vill jag inget ha för det kan ju avstanna då.
Hänger kvar i min lustgas för glatta livet. Sen är det dags! Dags att krysta på riktigt. Ojojoj!!
Dom monterar ner sängen och allt görs klart.

Jag har fått för mig att när första krystvärken kommer då går det fort.. Men inte då!
Man har hört askungesagor om tre krystvärkar och sen är det över. Tillåt mig gapskratta!
 603 krystvärkar kanske.

Men vid den här tidpunkten har jag kastat lustgasen. Sista timmen av förlossningen är det endast vilja. Min sambo är så modig och håller i min hand hela förlossningen.
Sköterskan på min vänstra sida smyger iväg ibland och vilar handen. Hon lägger även en kall handduk på min varma panna. Helst sjukt skönt!

Tillslut är det riktigt nära. Jag känner att det rör sig neråt. Tar i och tar i och tar i.. Barnmorskan säger att det är så nära hela tiden. det är då hon yttrar det roliga: " När det känns som det brinner, då tar du i lite till. "
Jag tänker att det faan inte brinner, men helt plötsligt så känns det som det brinner! Och då tar jag i lite till.

Då kommer han farandes. Fort går det och stänker gör det.

Får upp honom på min mage och Jonas klipper navelsträngen. Dom tycker han ser så pigg ut att han får ligga hos mig en halvtimme innan dom tar med honom till pytteavdelningen.

Under tiden hände det grejer. Moderkakan glider ut på ett obehagligt sätt och den granskas. Det ska sys och grejas. Jag har ett svagt minne av att  min kusin sa att ja borde inte välja bedövningssprayen. Det sved så in i helvete. Men när dom frågar: "Spruta eller spray?" , och man redan är sargad i hela mumindalen och allmänt vimmelkantig då tar man ju inte sprutan direkt.

Men det var korkat. Det sved nå sanslöst! Men lustgas ingick och man blev ju bedövad. Tuppade av en stund så en skötersk fick putta på mig så jag kom tillbaka til verkligheten.
Så sätter dom igång att pyssla ihop mig. Känns ju sådär att personalen står och diskuterar vad som hör ihop med vad i mitt underliv.

När barnmorskan har sytt sin två stygn så ska hon knyta ihop. Hon tar upp peangen och siktar på tråden. MEN! Istället sticker hon mig i skinkan med den! Det gjorde lite ont men var faktiskt mest roligt ooch överraskande. Så vi fick oss ett gott skratt där mitt i natten.

Jonas och Isaac åker ner till 33:an. Jag lyckas slummra en stund på förlossningen. När Jonas har installerat sonen kommer han upp till mig och en sköterska kommer in med smörgåsar och varm choklad och äppelcider i champangeglas. Väldigt gott.

Sen skulle vi ner och titta på vårat underverk igen. Den promenaden var väll sådär. Min svanskota var öm som efter att man åkt pulka, hoppat över ett ishopp och landat på ett annat.

Jag har säker glömt en massa intressant information. Men ni får hålla tillgodo med det här så länge.

Kommentarer
Sara

Du berättar så underbart vännen, kan inte annat än skratta men du sätter smärtan och orken som pricken över i:et =)

Krysta ett par ggr...Nej du det gjorde inte jag heller, höll på 1½ timme innan han kom ut men "bara" 20 min med Albin så allt är ju relativt.

Kram vännen <3



2010-10-22 @ 19:19:45
Caisa

Förlåt Karin.. Jag skrattade mig igenom detta.



Hur mår skinkan idag då?



Blogg: http://caisacaisa.blogg.se/
2010-10-24 @ 05:03:50


Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus