dixiedynamite

Tillslut bröt jag svackan. Den långa, djupa svackan som jag hamnat i när det gäller träningen.

Jag skyller inte på nått förutom lathet, bekvämlighet och kylan. När höstkylan kommer krypande så är det svårt att sticka iväg.

Men! Jag ser ju skillnad. Så varför tappa fokus? Skärpning nu då!

Hösten är ju då man brukar sitta hemma och mysa med mat och efterrätt. Det tänker jag också göra!
Så då får jag släpa min röv till gymmet då och då.