Det snurrar och viner
I min mage är det full fart. Så gott som hela tiden. Utom när jag ska sova, vilket vi tackar för.
För sover, det gör jag inte så mycket...
Somnar efter mycket om och men. Vaknar, kissar och somnar inte om. Mer ofta än sällan.
Kan det vara alla tankar som snurrar om huset? Nya ungen? Pengar? Jobbet?
Huset är snart inflyttningsklart, då kanske det släpper lite.
Min sambo är så jävla flitig så ni fattar inte. Han kämpar och kämpar. Han är där hela dagarna. 7-18. Jag beundrar honom, att han orkar. Men samtidigt är jag lite rädd att det ska krascha. Får försöka övertala honom att komma ihåg sig själv också. Mitt i allt han fixar för sin familj.
Skrämmer upp mig själv
Hoppas det är som du säger Lisa, att även om bm tror att ungen ligger fel så ligger den rätt.
Googlar kejsarsnitt. Inte bra. Oftast görs det med ryggbedövning. Det är det enda jag ska skriva i mitt förkossningsbrev, vill inte ha ryggbedövning! Känns otäckt.
Samtidigt vill jag ju inte stressa upp mig själv över nått som kanske inte ens är. För då går väl vattnet för tidigt precis som förra gången... Vi börjar ju närma oss v 33...
Förra gången jag var gravid var jag kolugn. Nu är jag lite rädd och lite nojig. Borde man inte vara lugnare med nr 2?
Var inte ens stressad när vattnet hade börjat sippra och jag fick åka till sjukan varje dag. Hade nog varit med stressad om informationen inte varit så dålig. Helt plötsligt var det ju dags för igångsättning, vilket dom inte hade informerat mig om innan. Hade dom gjort det så hade jag nog flippat lite.
Så dålig info är både bra och dåligt alltså.
Matförgiftning?
Glukosbelastning i fredags. Fick i mig utan problem, 45 min senare kom det upp. Tänkte att det var väl för att man är fastade och allt det där.
Gjorde den vanliga undersökningen hos bm. SF mått lite högt men följer min kurva, precis som förra gången. 140 i hjärtslag. Legat ungefär där hela tiden.
Dock såg hon bekymrad ut när hon konstaterade att huvudet var uppåt.
Men än har ungen nån vecka på sig att vända sig rätt själv.
Hoppas! För efter lite googlande,( jag vet man ska inte), så gör dom tydligen ett vändningsförsök. Går inte det så blir det snitt eller föda i säte. Beroende på sjukhus. Enligt Google. Vet inte om jag är så jävla sugen på nått utav allternativen faktiskt.
Åkte hem och kräktes lite till. Kände hur min kropp dränerades på energi. Alltså, magsjuka. Men det gick över på 12 timmar, Fredrik blev också dålig, ungefär lika länge. Isaac klarade sig. Kanske berodde det på att han inte använder våran toalett utan sin potta? Iaf är vi friska nu. Lite svaga i kroppen, men relativt pigga.
Städade just ut julen. Så när som på stjärnor i fönstren. Blev lite lättare att andas på nått vis. Fast jag gillar julen. Massvis. Kändes mest skönt att packa ner julen för sista gången i detta hem. Så sjukt jävla skönt att ni inte kan föreställa er.
Huset börjar ta form.
Köket är 70 % på plats. Vitvaror och lite ytskickt saknas. Vårat sovrum är klart till 95%. Fattas endast garderobsdörrar, känns som vi kan leva utan det ett tag ändå.
Stora badrummet ska väl påbörjas snart. Allt finns, bara tiden som saknas.
Min fina sambo är grym. Helt underbart flitig och uthållig är han. Han kommer behöva en lång viloperiod när vi är inflyttade. Men då kommer ju en liten bebis! Hoppas på snäll unge.
Jätntabletter och cyanid
Med anledning av sjunkande järnvärde rekommenderade min barnmorska järntillskott. Fast man blir knasig i magen. Tack för den. Är redan svårt att hitta tid för att sitta ifred på toaletten...
Så då tänkte jag linfrö. Googlade just. Linfrö innehåller ansenliga mängder cyanid. Cyanid förlamar din andningsorgan. Livsmedelsverkets rekommendationer är 1-2 msk per dag.
Hela. Krossade släpper ifrån sig med gift.
Fast ska du baka bör du välja krossade för värmen tag bort mycket av det farliga. I dom hela kommer inte värmen innanför skalet på samma vis.
Saker man lär sig!
Årets löften
I år lovar vi, hela familjen, att försöka tänka mer på vad vi gör för att förlänga livet på våran planet.
Vi ska försöka sluta släpa hem så mycket plastpåsar från affären. Lägga en eller två tygpåsar i varje bil.
Tänka över köp. Inte bara köpa nått på rea för att det kan passa "om fem kilo". För vi vet ju hur det brukar sluta...
Rensa ur, sälja, kasta saker som tar upp plats och energi.
Handla ekologisk i den utsträckning det är möjligt. Kaffe och bananer är redan avbockat. Mjölk är nästa post tror jag.
Vad lovar ni?
"Hoppas på en flicka då."
Varför är det så? Just den meningen är väl sagd i all välmening. Som så mycket annat. Som jag irriterar mig på. Irriterar mig så jävla mycket att jag måste ifrågasätta och vara obekväm.
"Varför då?" frågar jag.
Då börjat folk skruva på sig. "Ja,jo, men då är ni ju klara..."
Vad då klara? Jag är nog "klar" ändå. Även om det blir en pojke. Varför sträva efter den gyllene familjebilen? Den kommer vi för den delen aldrig lyckas med ändå....
Bara barnet stannar liiiiite längre på insidan än Isaac gjorde så är jag nöjd. Och att det är en frisk unge såklart. Oavsett vad det blir.
Visst, jag hoppas på en liten flicka. Men inte av den anledningen. Min anledning är nog, om man måste ha nån, att det vore som att bli mamma igen. För första gången på nått vis. Eller jag vet inte.
Lät logiskt i mitt huvud....
Julkänsla och kiss i sängen
Inget av dom faktiskt!
Isaac kan vi nog kalla blöjfri på riktigt. Nån olycka på dagarna händer, när han leker och glömmer av sig. Men han har inte kissat i sängen på länge nu. Men bara för att jag sa det så kan jag lova att jag jinxat det nu...
Julkänslan vill inte infinna sig! Kan bero på absolut ingen snö. Vart är snön??
Vi ska försöka jula liiiite mer idag. Ner i källaren och rota efter pynt. Nånstans finns alla julkulor. Vet bara inte vart....
Facebooklös och julpynt
Har inte facebookat seriöst på en månad tror jag. Jag varit in och kollat ett evenemang, thats it.
Nu när värsta abstinensen lagt sig så känner jag att det är ganska skönt. Man behöver inte veta allt om alla jämt. Förmodligen tar jag tillbaka FB i framtiden. Förmodligen med rejält bantad vänlista. Bara behålla folk som jag faktiskt umgås med.
Har även rensat i blogglistan. Varför ha kvar bloggar som aldrig uppdateras? Kastat lita appar som jag heller inte använder. Känns skönt att rensa. Både i verkliga livet och det tekniska.
Säger hon och sticker till Fagersta för att köpa adventskalenderpaket idag....
Men! Isaacs leklåda är också urrensad.
Tänkte även jag skulle ta tag i julpyntet idag. Dålig känsla bara utan snö...
Känns däremot så sjukt bra att detta blir sista julen i lägenheten. Sista!!
"Swiper inte häla!"
Dora är det som gäller. Isaac skriker åt tvn. Ibland är han glad och hejar på, ibland sur och fräser åt Dora.
"Men ser du inte Swiper Dora?! Är du blind?! Hynda Dora, hynda! "
Han är så rolig att lyssna på, säger ju inte stj- och skljud än. När börjat dom med det??
Dessutom kallar han Boots för Bums. "Du vet apan i stövlarna mamma. Bums! "
Varm kacklad
Idag vaknade vi kl fem. För att Isaac kissade ner sängen och blev ledsen. In i duschen, byta sängkläder och krypa ner igen. Då vill han lyssna på mamma mu.
Självklart. Så då lyssnade vi på saga. Men tro inte att han somnar. Nej nej. Han ligger och pratar, skrattar och ropar till mamma mu. Jag är ju också blixtvaken. Tänker att snart ger vi nog upp. Men då är sagan slut. Och då, då somnar ungen allt. Som en klubbad säl.
Jag somnar också.
Vaknat halv tio av att en liten unge viskar i mitt öra: "mamma, det är ljust nu. Jag går och kissar."
Känner mig heeeelt överkörd. Varför klev jag inte upp för flera timmar sen istället?
Går ut och gör lite frukost. Frågar Isaac vad han vill äta. Han kommer in i köket, sätter ena handen i sidan, hytter med andra handens pekfingrer och säger: " Ingenting och varm kacklad."
Så då blev det varm choklad. Och en risifrutti. Fick duga.
Tror vi kan kalla det foglossning
Tror är ordet. Annars vet faan vad jag har för åkomma.
Ont från svanken, längs med rumpan, mellan benen, hela Mumindalen, fram till byxkanten. Eller ja, där byxkanten brukade vara innan man fick börja använda byxa med mjuk midja.
Ni som fått barn, diagnos?
Hade inget ont alls, nånstans med Isaac i min kropp. Så vad vet jag liksom...
Behå för små barn
Läste just en artikel på Expressen, från juli, om små flickor och deras underkläder. Att dom vill ha en behå när dom går i tvåan. "För att alla andra har."
Samma skribent uppmärksammar också MissLissibell. En tjej som har sminktutorials på youtube. Kan hon vara 10?
Såna dagar är jag glad att jag har en pojke. För jag antar att han aldrig vill ha foundation och mascara på sig till skolan. Eller ens känna att han behöver det. Inget barn ska behöva att dom måste ha smink för att passa in.
Jag använder smink. För min egen skull. För att jag tycker det är roligt att sminka och piffa. Ibland. Men jag kan också gå ner på Ica utan smink. Det är inte ett problem.
Tänker på dom som sminkar sig för att dom inte tror att dom duger annars. Skrämmande.
Glömde ju överranskningen
Det som vara bokat i lördags var en superb middag.
Salami, bröd, vitlöksklyftor, chips, nötter, parma, melon och lite fin olja till plock.
Toast med räkröra till förrätt.
Ryggbiff, (stekt till lagom rosa), morot-och potatisgratäng, rödvinsreduction som kokat tre timmar till varmrätt.
Regnbågspannacottaed hallon och grädde till efterrätt.
Lite julmust på det så var det en vansinnigt trevlig kväll.
Synd att man inte tar sig tid för sånna oftare...
Kryp i kroppen
En liten känsla av rastlöshet surrar i kroppen. Vill göra nått. Rensa. Kasta.
Ju mer jag tänker på det så vill jag nog flytta. Flytta till det där gudsförgätna huset. The neverending story. Typ. Som min fina sambo kämpar och kämpar med. Varje dag. Och jag gnäller och gnäller. Framför allt är jag oduglig för stunden. Kan knappt böja mig ner utan att sucka och pusta. Kan inte bära nått utan kramp i magen. Har noll energi. Noll.
Ändå är jag rastlös. Så sjukt rastlös. Men det känns så satans onödigt att pyssla och piffa på den här lilla ytan. Den lilla ytan som aldrig är ren eller fin. Alltid är det nått. Smulor, sunkiga filtar i soffan, överbelamrad diskbänk fast jag nyss diskade.
Diskmaskin, yta och en stor köksö. Det ska bli det bästa med att tillslut få flytta.
Att vi bor mitt i skogen med bara två grannar, att vi får egen tvättstuga, fler badrum, svinsnygga tapeter och ett galet fint sovrum, det är bara bonus.
Det känns skönt att kunna säga att detta år blir sista julen i lägenhet. Jag kommer aldrig packa ner vinterkläderna i det här förrådet igen. Så. Jävla. Skönt.
Ni som bott i hus i flera år kan nog inte riktigt föreställa er. Men tro mig, det ska bli så vansinnigt skönt!
Tiden rinner förbi
Idag är det lördag. Min son är hos sin far. Han ringde igår när jag jobbade.
Ville bara prata lite. Frågade varför jag jobbade. Och tusen andra "varför" frågor såklart. Sånt gör att jag saknar extra mycket. Men i morgon är det söndag, få ska han hämtas hem till sin mamma igen. Som jag längtar!
Ikväll vankas det också överraskning. På kalendern i köket står det "Bokat från 1800." Men vet inte vad det är som är bokat. Spännande!!!
Jobbade stängning igår. Kände mig inte lika paj som jag brukar. Kanske börjar energierna komma tillbaka?
V 22 nu. Det stimmas bra mycket i magen men inget som riktigt känns utanpå än.
Är inne i en shoppingfas känner jag. Har verkligen inte några pengar, men det är då dessa faser bryter in. Livsfarligt. Skulle vilja kolla in nya IKEA men allt jag behöver är värmeljus. Gissar på att det kan bli mer än så om jag åker dit. Kan iaf fönstershoppa på det stora, vida internet. Det kostar inget!
Men nu är det uppstigning som gäller. Frukost i magen och fram med virknålen
Mammaledig
Detta slog mig just. Jag ska inte jobba så länge till. Min sista schemalagda arbetsdag är 26/1. Känns väldigt konstigt.
Framför allt inser jag ju att den här ungen som simmar runt i mina vätskor ska ut. Och, förhoppningsvis är denna fullgången. På både gott och ont.
Det kommer nog kännas väldigt märkligt att bara vara ledig fram tills ungen kommer.
Dessutom, hur ska jag veta när det är dags? Sist fick jag ju allt serverat på ett fat...
Bara en
Bara en unge i magen. Halleluja!! Och "allt såg normalt ut". Två stoooora stenar jag just ramlat från mitt hjärta.
Dock ville inte loppan därinne ge nån tjusig profilbild. Gissar på att det var mest för våran skull, inte så mycket för mätningar och uträkningars skull.
Sköterskan våldade lite med min mage, jag fick hoppa lite med rumpan på britsen, putta, hosta och buffa. Ingen profilbild.
Så vi gick därifrån utan profilbild men med fyra andra bilder som med våld kan liknas vid en unge. Men tillslut kommer den ut, då får vi se hur den ser ut.
Bf flyttat från 17 till 16 mars.
Skräpdag
Vaknade av att en liten kille kissat lite i sin säng. Trots att han var upp och kissade i natt. När vi sen krupit upp i soffan och kollade på Dinosarietåget kom den där huvudvärken från igår smygande....
Bara att bita ihop, ta en tablett, diska, laga mat och fara till jobbet. Kanske hinner jag vila lite. Kanske.
I morgon ultraljud...
Akropolis
Åh jösses. Igår blev det Akropolis. Åt så sjukt mycket. Hade ont i min mage och det var tungt att andas tillochmed.
Ändå blev det lite glass när vi kom hem. Fick plats några skedar allt.
Riktigt trevligt, bara jag och min sambo. Det räcker så ibland. Räcker gott. Hinner man prata lite med varandra och äta utan att bli avbruten. Det kan vara guld.
Onsdag väntas UL. Ja jag vet, jag tjatar, men jag är så sjukt spänd. Nästan så jag inte vill göra det, bara för att ha det framför mig. Konstigt. Tänk om det är två däri?
Då måste jag ju ändå köpa en ny vagn....
Oktober
Halva oktober har gått. Tiden springer verkligen iväg.
Nästa vecka är det ultraljud. Pirrigt.
28-29 åker jag och svärmor med Fredriks fastrar och hans kusiner till Gävle. Vi brukar åka på en resa om året. Förra gången var det Ullared, gången innan Uppsala. Få se vad Gävle jag att bjuda då.
Isaac var hängig igår. Ont i magen och kräktes. Sådär en gång bara. Som han "brukar" göra. Så nu har jag skrivit ner vad han åt igår och förrgår. Så kanske man kan se ett samband om det händer igen.
Han sover än. Pratar lite i sömnen.
Ute. Blå. Riskaka. Fnissar lite, hummar lite.
Jag är trött,men kan inte sova. 02.30 var jag och kissade. Sen dess vaken. Tur jag inte stänger idag utan bara jobbar 14-19.
Kanske får vi frukostsällskap idag. Sånt är alltid trevligt. Om hon kände sig pigg.
Känner att jag måste komma igång och röra mig lite. Men det är så svårt att ta sig i kragen. Varför?? Känner att jag är svagare än jag brukar och har ingen hållning.
Men nu går jag nog upp. Bättre det än att ligga här och vara hungrig.
